För allas bästa sedan 1942

Vår historia

AB Landskronahem blir till

Den 26 juni 1942 höll AB Landskronahem sitt första styrelsemöte. Landskrona Drätselkammares bostadskommitté hade lagt ett förslag till stadsfullmäktige och den 20 april 1942 bildades en nytt kommunalt bolag, vars främsta syfte var ”att övertaga och förvalta de nu planerade bostadshusen men också att framdeles, om så befinnes lämpligt, övertaga eller förvalta de bostadshus, som nu ägas av staden.”

Första fastigheterna

Pionjärfastighet var kvarteret Yxan med tre fastigheter bestående av 75 lägenheter fördelade på i huvudsak tvårumslägenheter men även några enrumslägenheter. Dessa var inflyttningsklara 1943. Hösten 1943 hade bolaget även uppfört två pensionärsfastigheter med totalt 70 lägenheter på Timmermansgatan/Öresundsgatan. Bolaget anställde då även sin första gårdskarl. Samma år öppnade bolaget en expedition för bostadsförvaltning.

Fler pensionärshem och högre krav

Börjar växa

1945 stod ytterligare ett pensionärshem färdigt, nämligen vid St Olovsgatan i kvarteret Berzelius. Detta år övertog AB Landskronahem även förvaltningen av AB Smålägenheters 213 bostäder, som byggts i kommunal regi.

En tydlig profil

Genom ett stadsfullmäktigebeslut den 16 juni 1947 fick AB Landskronahem en tydlig profil. Bland annat beslöts “att uppdraga åt stadens bostadsaktiebolag att i fortsättningen bedriva kommunal bostadsproduktion i sådan omfattning, att densamma kommer att utgöra en kännbar konkurrens till den privata byggnadsverksamheten och verka reglerande på prisbildningen för bostadsproduktionen inom staden.”

Under den här tiden led staden stor brist på bra och ändamålsenliga bostäder.

40-, 50- & 60-talet

En helt ny stadsdel

1947 anordnades en tävling bland utvalda arkitekter om utformningen av bebyggelse i Sandvången. Man ville ha fram bostäder av varierande slag till cirka 2900 personer – ett gigantiskt bostadsprojekt mätt med Landskronamått. Staden skulle få en helt ny stadsdel, den första i sitt slag. De första lyckliga hyresgästerna flyttade in 29 december 1951. Månadshyran för en trerumslägenhet på 66 kvm var då 150 kronor. Byggnationen av Sandvången fortskred sedan med cirka 100 lägenheter per år fram till 1959.

Larvi

Larviområdet byggdes under perioden 1959-1961. Det var nu blickarna började riktas mot ”Borgmästarängen”, området norr om den tre år tidigare anlagda Ringvägen. Efterfrågan på bostäder var stor. Väntetiden för en modern tvårumslägenhet var minst fyra år. Inte minst industrierna i staden var oroliga för att tappa folk till andra orter på grund av bostadsbristen. Således påbörjades ännu ett bostadsområde – Pilåkern, där de första bostäderna stod klara 1961. Efter Pilåkern påbörjades byggandet av Fröjdenborg dvs området vid Vallgatan-Säbygatan.

I en kommunal utredning 1965 konstaterade man att i Landskrona behövde det byggas cirka 900 lägenheter om året och då i första hand större lägenheter på tre rum och mer. Trångboddheten var stor.

Nya lokaler, nya områden

Landskronahem flyttade in i nya lokaler i det nybyggda området Fröjdenborg där man kunde upplysa bostadssökande om att väntetiden nu var sex år på en modern tvåa eller trea.

Landskronahems bostadsbestånd uppgick 1967 till 3154 lägenheter.

I det kommunala bostadsbyggnadsprogrammet stod att under tiden 1968-1972 skulle 4628 lägenheter byggas.

De nya bostadsområdena som nu växte fram norr om Ringvägen krävde ett affärscentrum närmare sitt bostadsområde. Pilängstorget byggdes. Detta skulle bl.a. innehålla affär, post, frisör, konditori. Här byggdes även Landskronahems nya kontor, som stod klart 1971.

Under 1970 förvärvades kvarteren Gripen, Storken, Käglan, Snickaren, Storken, Berzelius, Lyckan, Hoppet och Minnet. Landskronahem fick härmed ytterligare 665 lägenheter. Under 1971 färdigställdes 182 lägenheter i kvarteret Silverängen.

Området hade då 537 lägenheter. Samtidigt påbörjades nästa etapp, nämligen Kopparängen.

Säbyholmsprojektet

Under 1972 väckte det mycket omdiskuterade Säbyholmsprojektet starka känslor. Området skulle innehålla allt ifrån villor till tjugovåningshus placerat i ”små byar”. Det handlade om 3100 lägenheter. Säbyholmsprojektet blev dock aldrig verklighet. I stället påbörjades projekteringen av Västra Fäladen, en byggnation i mycket mindre skala men med intentioner tillvaratagna från idéförslaget till Säbyholm.

Det var under de här åren som problemen med outhyrda lägenheter började. Trots detta fortsatte färdigställandet av kvarteret Kopparängen. Det byggdes bostäder som det inte fanns hyresgäster till och som därför plomberades efter färdigställandet.

Problemåren

Norrestad

Norrestadprojektet startade 1980. Främst handlade detta om att öka Pilängens, Silverängens och Kopparängens attraktivitet. Tomma lägenheter hade ökat de senaste åren, till stor del orsakat av varvskrisen. Kommunens största arbetsplats hade nämligen varit Öresundsvarvet. 1980 var 551 lägenheter outhyrda bara i Norrestad. Genom projektet skulle företaget bland annat bryta ner de stora bostadsområdena i mindre enheter – åtta små kvarter. 

En tid av förändring

I mitten på 80-talet förändrades Norrestad även genom att ett av områdena byggdes om till sjukhem, vårdcentral, skolor och invandrarförläggning. Lägenheter slogs samman till större lägenheter. Hyresgästerna kunde även få sin balkong inglasad, ett tillval som blev mycket populärt. Satsningarna väckte stor uppmärksamhet och i slutet på 1985 hade Landskronahem lyckats få ner antalet tomma lägenheter till 175 stycken.

1983 byggdes Yxan om till kollektivboende – ett av landets cirka 100 och som fortfarande är igång.

1984 blev Landskronahem föregångare på ytterligare ett område – lokal-TV. Med minimal utrustning och ett gäng verkliga entusiaster, skapades lokal-TV som väckte stor uppmärksamhet i hela landet.

Landskronahem satsade på hyresgäststyrt inre underhåll i form av lägenhetsfonder. 

90-talet

Äntligen nybyggnation!

Efter tio år av mestadels ombyggnader och förändringar i Norrestad var det äntligen dags för nybyggnation 1989. Det var på gamla sjukhemmets plats i kvarteret Fröjdenborg som företaget byggde dagcentral och 17 nya lägenheter, samtidigt som 29 lägenheter tillkom genom ombyggnad av intilliggande Vallgården.

Byggnationen fortsatte 1991 med Kung Karls varv, även här med dagcentral, för att året därpå efterföljas av Seminariekvarteret.

Under dessa år såldes också en del fastigheter – Gripen 1989, Storken 1997 och Friden.

För Sandvången, som byggdes under 50-talet, var det nu dags för renovering. Detta skedde etappvis under åren 1989 – 1996.

Kvarteret Timmermannen förvärvades 1993 och en omfattande renovering av kvarteret startade även här.

Kvarteret Salvian & kabel-TV

Ytterligare ett nybygge stod klart 1997, kvarteret Salvian i Borstahusen. Landskronahem började detta år, som ett av de första företagen i landet, att erbjuda hyresgästerna anslutning till Internet via kabel-TV.

Norrestad igen…

Antalet outhyrda lägenheter började åter öka inom Norrestad. Kampanjer av olika slag genomfördes, såsom hyresfria månader, studentrabatter, våningsrabatt, ”halva hyran” rabatt, med mera, med mera.

Två hus revs i Norrestad, eller Karlslundsområdet som det nu rätteligen kallas, och två intilliggande hus byggdes om till 84 studentlägenheter. 

Man tillskapade även Fix-lägenheter där hyresgästen fixar själv målning och tapetsering mot en lägre hyra.

Bibliotek i brandstationen

Ombyggnaden av stadens gamla brandstation stod färdig 1999 och inrymde nu ett nytt modernt bibliotek och nio lägenheter med annorlunda planlösning. 

2000-talet

Strukturella förändringar

Ett strukturarbete påbörjades. Det handlade dels om upprustning, dels om köp och försäljning av fastigheter. Upprustningen genomfördes för att möta 2000-talets boendevärderingar. Köp av fastigheter i centrum och med centrumnära lägenheter genomfördes för att öka hyresgästernas valmöjligheter. Fastigheter avyttrades i de norra delarna av tätorten. 

Lågenergihus i Glumslöv

Som en del i vårt miljöarbete uppfördes under 2004 lågenergihus i Glumslöv. Husen är extra välisolerade och täta, vilket gör att nästan all uppvärmning sker genom återvinning. Detta var de första lågenergihusen i landet med hyresrätt.

Bredband till alla!

Under år 2000 byggdes ett strukturerat bredbandsnät ut till samtliga lägenheter. Från och med 2005 kan våra kunder koppla upp sig till det öppna stadsnätet och från och med 2008 kan kunderna välja att se TV via bredbandsnätet. Signalerna sänds i en öppen miljö. 

Trygghet framför allt!

För att komma till rätta med de problem med kriminalitet och segregation som fanns i Karlslundsområdet beslutas tillsammans med staden om en omfattande upprustning av fastigheterna. En säkerhetschef anställs och bolaget samarbetar med polisen och de boende för att komma åt problemen, vilket resulterar i att Karlslund från år 2022 inte längre är benämns som ett särskilt utsatt område. Trygghetscertifiering görs i samarbete med Tryggare Sverige och målet är att 20 % av bolagets fastigheter ska vara trygghetscertifierade till 2025.